Sista gången jag dammade på balkongen...

Helgens händelser kretsar kring min balkong. Jag har tagit ut min fåtölj och suttit och pluggat och solat, både idag och igår. Jag har så känslig hy så jag har självklart smort in mig massor, så några större färgskillnader märks knappast. En liten incident utspelade sig också på balkongen igår morse. Jag tog mitt sängtäcke som låg över en stol och tänkte att jag skulle skaka av/vädra det lite. När jag gör det ser jag något vitt som fladdrar ner. Det var min bh som landade på grannen nedanförs balkong! Haha! Jag ringde till Joel och diskuterade om jag skulle våga gå ner och knacka på. Bestämde mig för att göra det och i den lägenheten fanns både en tjej och en kille som redan hade märkt den, vi skrattade lite åt det hela. Senare slog det mig att om de kanske hade haft balkongdörren öppen och hört min diskussion med Joel, historien blir ju ännu pinsammare i så fall eftersom jag försökte lista ut vad det var för människor som bodde där...

På fredag kommer jag till Åland. För några veckor sedan längtade jag jättemycket efter sommarlovet, men nu gör jag det inte lika mycket länge. Det är ju inget lov när man ska jobba nästan hela tiden. Men det kommer säkert bli bra ändå. Jag skulle också vilja ha lite roliga saker inplanerade, men det har jag inte ännu... Funderar i alla fall på en tripp till Köpenhamn, det verkar vara en mysig stad! Andra förhoppningar jag har på sommaren är att vara mycket utomhus och simma flera gånger, ta vara på sommaren helt enkelt!

P.S Jag somnade med kläderna på en stund under täcket ikväll, gissa om jag är varm??

Jag filosoferar lite...

Idag har jag lyssnat på en åländsk föreläsare, det var en intressant föreläsning om specialpedagogik. Den handlade bl.a. om hur vi stämplar barn som t.ex. duktiga eller bråkiga och vilka effekter det kan få för dem.

På eftermiddagen hade vi våra redovisningar i klassen. Jag blev förvånad över hur vuxna människor kan bete sig. Vår lärare under denna kurs är jättesnäll men ibland lite förvirrad, hon har inte riktigt koll på när examinationer och liknande. Inget stort problem enligt mig, eftersom man kan hitta sån information på nätet. Men det tycker tydligen inte alla. Vissa suckade högt, himlade med ögonen, höjde rösten, rättade henne osv. så fort hon sa nåt! Okej om hon skulle varit elak, men hon var jättelugn och försökte förklara. Det verkar som de hade bestämt sig för att allt hon sa var fel. Det intressanta är att deras beteende går emot det vi har lärt oss i denna kurs, att det är fel att enbart fokusera på brister hos folk utan att man ska försöka se helheten och personens goda egenskaper också. Så tänker jag försöka tänka i framtiden i alla fall! Tror man blir en gladare och bättre människa av det...

P.S. Mindre roligt är att jag tappade min kära stegräknare under föreläsningen.

Dubbelgångare

Sommar, sommar och sol. Idag satt min studiegrupp ute i flera timmar och planerade grupparbetet. Det resulterade för min del i en röd arm och en röd kind. Men flera andra brände sig också, så det berodde nog inte bara på mitt finska pigment...

På vägen hem såg jag Joels dubbelgångare! Likheterna var slående: samma längd, samma hårfärg och frisyr, likadana jeans och tröja, vilken Joel hade på sig senast i helgen. Dessutom hade han ärmarna uppkavlade som Joel alltid har och ja, armarna såg också likadana ut. Han såg lite obekväm ut bland alla människor på T-centralen och det brukar Joel också göra. Tillslut måste jag hitta någon skilland mellan dem och då märkte jag att han inte hade en snus under läppen. Men likt var det i alla fall!

Argt inlägg

Det är inte lätt att vara ålänning i Sverige alla gånger. Och nu pratar jag inte om kulturella problem eller språkproblem. Det handlar om kontakt med myndigheter och liknande. Som när jag skulle anmäla mig till höstens kurser på studera.nu för några veckor sedan. Då skulle man logga in med sitt personnummer, men det gick inte för mig. Det berodde på att jag inte hade ett svenskt personnummer den första veckan när jag började på min utbildning, men jag har meddelat mitt personnummer till universitet (men det har tydligen inte kommit fram). I alla fall fick de på universitet stora problem med hur jag skulle kunna anmäla mig, det tog cirka två timmar innan de kom på en speciallösning.

Idag fick jag ett mindre trevligt brev från SSSB (Stockholms studentbostäder). Det stod att eftersom jag inte skickat in mina studiemeriter skulle jag bli uppsagd från min bostad. Jag har tills på fredag på mig! Men jag har inte fått någon information om det tidigare??? Tänk om jag skulle ha varit på Åland den här veckan och missat brevet! Sen gick jag in på SSSB:s hemsida och där stod det att alla som saknade svenskt personnummer måste skicka in sina uppgifter manuellt. Men jag har ju ett svenskt personnummer och det stod att det var universitet som skulle meddela det åt SSSB i så fall, vilket de inte har gjort! Fy f*n vad arg jag skulle bli om jag blev uppsagd från min bostad bara för att jag är ålänning.


Lite tankar

Idag har jag varit "ledig"... Har gjort lite ärenden, varit till skolan och fikat och lånat böcker av en kompis, tvättat och promenerat. Så mycket mer hinner man (läs jag) inte med på en dag. Man måste ju vila lite mellan varven... Nämen seriöst, jag fattar inte hur vuxna människor orkar med att ha exempelvis tre barn, heltidsjobb, hus, sommarstuga, hund och katt etc... När jag blir "stor" ska jag skippa några av de där sakerna i alla fall. I dagsläget har ju fullt sjå med att klara av att ta hand om mig själv och mina tre krukväxter typ...

Att plugga är faktiskt riktigt roligt!  Man träffar en massa olika människor, är mycket ledig och så lär man sig intressanta saker... Hm, det sista lät lite nördigt men strunt samma! Som det känns nu längtar jag inte alls till arbetslivet... Tycker till och med om att skriva hemtentor för till fället. Det bor alltså en liten pluggnörd i mig.


RSS 2.0