Jag filosoferar lite...

Idag har jag lyssnat på en åländsk föreläsare, det var en intressant föreläsning om specialpedagogik. Den handlade bl.a. om hur vi stämplar barn som t.ex. duktiga eller bråkiga och vilka effekter det kan få för dem.

På eftermiddagen hade vi våra redovisningar i klassen. Jag blev förvånad över hur vuxna människor kan bete sig. Vår lärare under denna kurs är jättesnäll men ibland lite förvirrad, hon har inte riktigt koll på när examinationer och liknande. Inget stort problem enligt mig, eftersom man kan hitta sån information på nätet. Men det tycker tydligen inte alla. Vissa suckade högt, himlade med ögonen, höjde rösten, rättade henne osv. så fort hon sa nåt! Okej om hon skulle varit elak, men hon var jättelugn och försökte förklara. Det verkar som de hade bestämt sig för att allt hon sa var fel. Det intressanta är att deras beteende går emot det vi har lärt oss i denna kurs, att det är fel att enbart fokusera på brister hos folk utan att man ska försöka se helheten och personens goda egenskaper också. Så tänker jag försöka tänka i framtiden i alla fall! Tror man blir en gladare och bättre människa av det...

P.S. Mindre roligt är att jag tappade min kära stegräknare under föreläsningen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0