Camillas blogg

Klockan kvart i ett stod jag vid incheckningen till Vikling-line på Citytermialen. Då berättade tanten att det inte går någon buss förrän ikväll. Jag fattar inte, hur kunde jag missa det trots att jag kolla upp det på nätet två gånger? Jag måste ju vara tidtabells-handikappad eller något. I alla fall bestämde jag mig för att ta med min väska och dator och sätta mig på Max för att ta en kaffe. Sedan gick jag tillbaka till t-centralen för att åka hem till mig igen. Då kom en afrikan fram och berättade han hade förföljt mig från Max...  Han hade bott i Sverige i två månader och ville ha vänner. Jag tackade nej och han blev sur men gick i alla fall..

Så kärare läsare, vare sig ni sitter och äter munkar och dricker mjöd ute i trädgården ikväll, eller värmer er vid en varm brasa, eller kanske festar loss i Uppsala får ni gärna skänka mig som sitter ensam på en halvskrotig båt en liten tanke. Får väl trösta mig med att jag inte lär vakna upp med ett dunkande huvud imorgon i alla fall.

Hela den här dagen känns så typisk mig alltså.